Tankar om mat, media och vetenskap

För inte så länge sedan kunde vi läsa rubriker i de stora tidningarna och på nätet att en ”Harvardprofessor” gått ut med att kokosolja är ett rent ”gift”. The American Heart Association, AHA, ändrade nyligen sina riktlinjer och avråder nu från att äta mättat fett (kokosolja består av mättat fett) och säger att vi ska äta vegetabiliska fetter istället. Jag fick frågan ett antal gånger om vad jag anser om saken. Nu kommer äntligen mitt svar här i samlad form.

Det blev ett inlägg både konkret om kokosolja men också ett filosofiskt om media, marknadsföring och problemen med mat och vetenskap. Förhoppningsvis hjälper inlägget dig att ta ställning både kring kokosolja här och nu och kring andra råvaror som det skapas rubriker om i framtiden.

Vad säger media och varför?

För det första, media älskar när någon med vit rock har använt ett kraftord (i detta fallet gift) eller när en forskningsrapport tydligt går emot en annan (en konflikt uppstår). Det betyder att man kan skapa rubriker. Det betyder också att man kanske över huvud taget väljer att skriva om ämnet framför något annat. Det är alltså inte alltid det är det mest relevanta – som vi faktiskt behöver veta om mat och hälsa – som är intentionen bakom det man väljer att skriva om i media eller på hälsositer.

– Är kokosolja ”ett rent gift” så som “Harvardprofessorn” uttalade sig eller kanske bara bra att undvika? Eller är det hälsosamt trots allt? 

Att kokosolja är giftigt är en märklig formulering tycker jag. Det Harvardprofessorn Karin Michels syftade på i sitt uttalande är i princip att kokosolja består av mättat fett – det fett som man ska äta mindre av om man vill undvika hjärt- och kärlproblem – enligt en hel del vetenskap. Annan vetenskap visar dock andra fakta om mättat fett och kokosolja: Läs här vad Sanna Ehdin säger (förklarar vetenskapen mer ingående för den intresserade). Eller här  enligt Martina Johansson.

Problemet med forskning om mat

Jag tror inte att det existerar en enda forskningsrapport kring kost och hälsa som inte har en motsats – en rapport som säger det motsatta. Lyssnar vi enbart på forskning så finns det faktiskt inte särskilt mycket entydig information att grunda sina beslut på. Vetenskaplig metod går nästan alltid ut på att studera en isolerad fråga i taget. Ofta kan man inte studera helheten (gällande mat och hälsa) eftersom att det är för tidskrävande, dyrt och svårt. Det är en anledning till att sjukvården mycket sällan ger specifika råd kring mat och hälsa/sjukdomar – det saknas faktiskt vetenskapliga belägg för samband. Man kan däremot peka ut generella principer som verkar fungerar hälsofrämjande – vilket Livsmedelsverkets roll är att förmedla.

Enligt vetenskaplig metod sätter man upp en tes som man sedan ska bevisa. Under processen fokuserar man på enbart sin tes. Om man som exempel forskar på tesen att kaffe har hälsofördelar så kan man få fram fakta som tyder på det. Om man istället forskar på att kaffe är skadligt så kan man få fram fakta på det. Problemet med att formulera rubriker om nya forskningsresultat som visar något vi inte visste innan – som att något nu är motbevisat – är alltså att forskningsresultat med olika teser kan vara lika sanna.

Den som vill ha kostråd som har mest vetenskaplig täckning ska följa Livsmedelsverkets råd och riktlinjer. 

Min syn och rekommendationer kring kokosolja

Oavsett om det mättade fettet i kokosolja är mindre bra för oss så är det inte alls farligt i sig att äta i balanserad mängd. I stora delar av Asien äter man massor av kokosprodukter och har mindre risk för hjärt/kärsjukdom (OBS man äter små eller obefintliga mängder mjölkprodukter – svenskens huvudkälla till mättat fett).

En enstaka råvara är mycket sällan boven i dramat av vad som skapar ohälsa hos en person. Hälsa beror på hur man äter och lever totalt sett. För att bedöma om en råvara är “giftig” eller hälsosam behöver man se till helheten. För en person som dricker 1-2 koppar kaffe per dag och njuter i fulla drag, har bra vätskebalans och sover gott om natten så har kaffets antioxidanter full effekt och hjälper till att motverka cancer. Hos en person som dricker 5-6 koppar per dag, inte sover ordentligt och är mestadels stillasittande så blir kaffet ett gift som börjat ersätta den energi man skulle få från träning och rent vatten.

LCHF:are kunde under lång tid tolka sin kost som att det var helt OK att leva på ägg, bacon och grädde. Nu har de flesta förespråkare förtydligat rekommendationerna att inkludera mer grönsaker och vara mer noga med vilka källor av fett man väljer. Rawfoodare hyllar kokosolja – och det är inte konstigt – om man äter i övrigt vegan så blir kokosoljan den enda källan till mättat fett – så då behöver man kanske inte bry sig så mycket… Finns verkligen råd där ute att det är OK att konsumera obegränsat med kokosolja?

Att konsumera kokosolja till vardags är helt OK enligt mig när man lever på en mjölkfri kost. Eftersom att kokosoljan blir nästan den enda källan till mättat fett. Om man äter mjölkprodukter och dessutom rör i kokosolja i gröten och kaffet – ja då blir det för mycket mättat fett. Att vi äter fett av bra kvalitet är viktigt och att vi får i oss en bra balans. Fokus ska ligga på kallpressade oljor från t.ex. olivolja och raps, från nätter, frön och fet fisk. Att använda kokosolja som ingrediens i balans med andra fettkällor är inget problem, särskilt inte om man äter helt mjölkfritt och begränsat med fläsk och nötkött.

Vad säger livsmedelsverket?

“Med svenska matvanor, där en stor del av fettet kommer från mejeriprodukter som ost, mjölk, fil, crème fraische och smör, är det lätt att få i sig för mycket mättat fett och för lite fleromättat fett. De flesta skulle må bra av att minska på det mättade och öka på det fleromättade och enkelomättade fettet. De fetter vi bör äta mer av finns till exempel i fisk, rapsolja, olivolja och nötter.