Äter du för mycket eller för lite?

För det första: vad är det som säger hur mycket som är lagom att äta (förutom generella kalori-rekommendationer från livsmedelsverket)? – Det är inte bara kroppsvikten som är ett mått på om man äter för mycket eller för lite. Som exempel kan faktiskt vissa personer med övervikt börja äta mer rejäl mat för att gå ned i vikt. Att äta för mycket eller för lite visar sig absolut som undervikt eller övervikt men också som obalanserad energi, stagnation och som beroeendebeteenden – bland annat.

För de som har svårt att hitta balans med ett hälsosamt sätt at äta – trots ansträngningar, fokus och engagemang – så handlar det oftast om tre grupper; en grupp som äter “för lite” och en som äter “för mycket” och en grupp som kanske äter för lite trots att man är överviktig.

De olika matbeteendegrupperna är något jag lagt märke till bland deltagare i onlinegrupperna och bland alla klienter i kostrådgivning jag har haft. Det är helt normalt. Jag tillhör själv gruppen som har tendens att lätt äta för mycket…

Här kommer lite tankar som kanske kan hjälpa att identifiera problembeteenden så att det blir lättare att förändra dom. Kom ihåg: självklart finns det människor som är ganska balanserade och som inte passar in på någon av grupperna… Det finns också andra synsätt som kan vara nödvändiga för att identifiera det som orsakar hinder för någons hälsoutveckling.

Grupp 1: de som äter “för lite”…

…behöver ofta skapa insikt om vilken mat som ger energi och att träna upp förmågan att låta mat ta tid. Både att laga den och att sitta ned och äta den. Ofta har man en tendens att välja lättsmält och till och med kall mat så som grönsaker och frukt, en soppa eller bara en macka som måltid och man vill att maten ska gå snabbt.

Den här gruppen är allt från underviktig till normalviktig.

Hur vet man att man äter “för lite”? Ett tecken är undervikt men man kan som sagt också vara normalviktig. Andra tecken är frusenhet, låg energi men även hög energi – fast då splittrad eller stressad energi, ofta mycket snurrande tankar, torr hy, hård mage osv.

När det gäller särskilt veganmat eller vegetarisk mat så behöver den här personen oftast skapa förståelse för hur pass mycket (kvantitet) man faktiskt kan och bör äta. Man behöver oftast öka både portionsstorlekar och mängden fett, protein och kolhydrater. Det är vanligt att man äter för lite fett och annat energirikt.

Man behöver också vänja sig vid lugn och ro runt måltiden och att det är OK att känna sig rejält mätt efter en måltid och att behöva ta det lugnt en stund efter maten. Alltså inte känna sig tung och däst – utan bara lugn och behöva vila lite i en kvart eller så 🙂 För en sådan här person kan de faktiskt vara svårt!

Eftersom att man har en tendens att vänta med mat tills att man blir vrålhungrig, matt eller splittrad så hastar man ihop måltider som kanske inte blir fullgoda – det som hjälper är att förebygga med planering och att se framåt och bestämma i förväg vad man ska äta.

Ett annat tips är att satsa på varm lagad mat till både lunch och middag och att skippa alla snabba lösningar på stående fot.

Grupp 2: de som har en tendens att äta “för mycket”

Den här gruppen gör tvärt om mot grupp ett: man är “rädd” att bli hungrig och rädd för energi-dippar så man fokuserar för mycket på energirik mat och för lite på grönsaker och frukt. Man väljer energirika nötter till mellis och lägger gärna till extra sås till maten. Det blir lätt för många mellanmål och kvällsmål – inte för att man är hungrig – utan för att man är rädd att bli hungrig.

Som kroppstyp har man ofta “normal” konstitution men med allt från normalvikt till övervikt.

Dessa personer har oftast bra rutiner och “gör rätt” men med fel balans. Alltså man kanske äter lite extra för säkerhets skull. Det är svårt att sluta äta och att hindra sig själv att ta om en och två gånger. Så fort man avslutat en måltid rör sig tankarna framåt till nästa mål.

Det man kan göra är att under en period fokusera mer på huvudmåltiderna och mindre på mellanmål och kvällsmål. Men det kan också handla om att bara hitta rätt sorts mellanmål. Även öka andelen grönsaker för att skapa mättnad.

Här gäller det att våga känna in fysisk hunger och programmera om sig att förknippa lite fysisk hunger med något positivt. Upplevelsen att bli för hungrig eller uppleva energidippar får man bort genom att äta för blodsockerbalans och hormonbalans. Läs mer här…

Den här personlighetstypen har ofta en ”beroende-hjärna”, äter känslomässigt och söker kickar från mat. För at bryta ett beroende handlar det om att skapa en känsla av tillfredställelse i livet på andra sätt än genom mat/beroendebeteendet.

Träning/motion, vätskebalans (dricka mer vatten) och syresättning (medveten andning) kan också hjälpa.

Grupp 3: de som har svårt att gå ned i vikt trots att man “äter bra”

Det finns en tredje typ som många gånger inte känner hunger till måltider och lätt går upp i vikt eller har svårt att gå ned. Man har ofta även svårt för att dricka vatten och man kan ha en trög känsla i kroppen. Den här personen har kanske bantat flera gånger – testat olika kosthållningar men “får inte till det”.

Man har ofta svårt för frukost, är morgontrött och kvällsäter. Man blir sugen på lättsmält mat som ger snabb energi – tex vitt bröd eller sött och tycker det är jobbigt att tugga sig igenom stora rejäla måltider. Sammantaget får man kanske i sig normalt med kalorier men oftast av fel sort.

Den här personen är oftast allt från lätt överviktigt till mycket överviktig.

En orsak till att den här typen av obalans kan ha uppstått är faktiskt att man har ätit för lite rejäl och näringsriktig mat under livet. Till exempel kan man ha vuxit upp med dåliga matrutiner med för lite näring och/eller mycket godis och läsk. Eller så har man bantat mycket som vuxen. Det har gett kroppen ett ”sug” efter vitaminer och näring, vätska och vital energi – kanske även fett av bra kvalitet – som man misstolkar som sug efter sött, kolhydrater och fett.

För den här personen handlar det om att normalisera kost och rutiner så mycket som möjligt och att fokusera på hälsa och inte viktnedgång. Det kan t.ex. handla om att öka portionerna mat till huvudmålen och att skippa alla mellanmål och snacks under en period.

För den här personen upplevs det ofta jobbigt och fel att “äta mer” i början. Eftersom att man ofta haft stagnation i kroppen så upplevs förändringar ganska jobbiga och man kan gå igenom flera faser av “detox” och utrensning. Tidigare har man tolkat fysiska symtom på utrensning som att man “mår illa av grönsaker eller när jag dricker vatten” – men det är för det mesta en viktig fas att ta sig igenom för att komma förbi stagnationen och få igång flödet i kroppen. Läs mer om mitt synsätt på ett hållbart sätt att äta för viktnedgång här…

Lätt träning är bra men många gånger är hård-träning kontraproduktivt eftersom att överansträngning kan orsakar obalans i kroppen genom för snabb utrensning – och man har ofta en lång återhämtningskurva. Långsiktiga perspektiv är superviktigt för den här personen. Promenader, yoga, cykel osv är ett föredra. Daglig motion som blir av. Undvik träning som skapar stress.