kostråd SCD-vänliga recept

Guide till SCD (särskild kolhydrats-diet)

Här kommer en liten snabbguide med recept om SCD – Specific Carbohydrate Diet (särskild kolhydratsdiet). SCD är en restriktiv kost utformad för att läka inflammatoriska tarmsjukdomar så som Crohns sjukdom, ulcerös kolit, celiaki, divertikulit osv. Kosten har börjat användas som läkande kost för andra sjukdomar som man tror är relaterade till inflammation i tarmen eller läckande tarm. Jag har t.ex. bidragit med recept till den studie på Uppsala akademiska sjukhus som forskar på SCD och barnreumatism. Läs mer här...

Som namnet antyder tillåter kosten vissa kolhydrater och förbjuder andra, baserat på hur svåra de är att smälta. I stora drag liknar kosten Paleo/Stenålderskost men mycket skiljer sig också. Vissa bönor och linser går bra, samtidigt som många rotfrukter inte tillåts. Smör, lång-syrad yoghurt och viss lagrad ost och honung tillåts också vilket gör att SCD skiljer sig från stenålderskost. De grundläggande principerna för tänket är också likt ren och läkande mat.

Specific Carbohydrate-recept

Några tips…

Amerikanska pannkakor

Chililax med ärt- och blomkålsmos

Masoor Dahl – het linsgryta (vegan)


Vad går det ut på?

Kosten fokuserar på naturliga, näringsrika livsmedel med stor andel grönsaker, frukt, och nötter. Animaliskt protein är också en viktig del men eftersom att bönor, linser och även vissa mjölkprodukter är tillåtna kan man enkelt välja en vegetarisk inriktning inklusive ägg. Vegan-inriktning funkar faktiskt också men då behöver man vara väl insatt i grundläggande näringslära för veganer för att få i sig allt man behöver.

Ett annat huvudfokus med kosten är att utgå från ursprungliga, oprocessade livsmedel utan tillsatser. Det betyder att man köper ursprungliga råvaror och lagar mat hemma.

Man skiljer mellan olika sockerarter; monosackarider, enkla sockerarter som går bra och disackarider som undviks. Dessutom undviker man även de flesta typer av stärkelse.

Man väljer också ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. På så sätt minskar man risken att få i sig bekämpningsmedel och kemiska gödselmedel. Ekologiskt uppfödda köttdjur får ingen antibiotika eller tillväxthormoner. (Tyvärr har det inte gjorts några studier som bevisar eller motbevisar hälsoeffekterna av ekologiska livsmedel. Men forskare som arbetar med SCD hävdar ändå att det är viktigt att välja mer ekologiskt om man kan. En anledning är att det inte heller finns bevis som visar effekterna av bekämpningsmedel, gödningsmedel, antibiotika och tillväxthormon på våra kroppar på lång sikt.)

Bröd, pannkakor och bakverk kan man fortfarande äta, men ingredienserna byts till nötmjöl som mandelmjöl och kokosmjöl. Många Paleo- och Rawfood-bakverk funkar – men man kan behöva byta ut någon ingrediens här och där. T.ex. tillåts inte psyllium, chia och dadlar. Men andra fröer och torkad frukt går bra.

Historia

Det började med forskning på celiaki i slutet av 1800-talet då Samuel Gee använde kostbehandling på sina patienter med celiaki. Han konstaterade bl.a. att när alla sädesslag togs bort från kosten hos celiapatienter blev de bättre. Långt senare upptäckte man gluten som orsak till celiaki, men innan dess forskade man på olika kolhydrater som orsak och märkte att den kosten hade positiv inverkan på fler än bara de med celiaki.

Det är en av de forskarna som ägnat sig åt att forska på kolhydrater, Dr. Haas från New York, som utvecklade riktlinjerna för den särskilda kolhydrat-dieten SCD. En av hans patienter, Judy Gottschall som diagnostiserats med ulcerös kolit vid åtta års ålder, fick prova kosten som experiment. Långsamt försvann Judys symtom och Elaine, Judys mamma, blev senare Dr. Haas och SCD:s mest största förespråkare. 1987 publicerade Elaine Gottschall boken Breaking the Vicious Cycle om SCD med recept och instruktioner. Den boken är fortfarande den bästa för SCD-följare.

För dig som vill prova själv

Har du redan testat lite olika kost-tänk som inflammationsdämpande kost, Paleo, FODMAP, AIP eller liknade så kan du antagligen bara sätta igång med recept och listor du hittar på nätet. Du har redan erfarenhet av lite andra principer kring vad som skapar mättnad, ger energi och näring som är likt SCDs riktlinjer. Det blir forfarande en del läsande i listor och tabeller men som sagt, du kan hitta allt på nätet.

Om du inte testat någon sådan kost så rekommenderar jag att du köper böcker som inkluderar viss näringslära. Det gäller särskilt om du ska testa för ditt barns räkning! Man behöver ha bra medvetenhet kring energi, näring och variation bl.a. Vill man ha en bok på svenska kan man utgå från en Paleo-bok (helst skriven av någon som är utbildad kostrådgivare) eller min bok “Sju steg till ett friskare jag utan gluten, mjölk och socker“. Man får byta ut råvaror i de recepten ibland men man får med sig grundläggande tänk och principer som är viktiga.

Tre steg eller bara ett?

I mer ursprungliga former av SCD genomför man kosten som en kur i tre steg. En inledande fas av dieten på två veckor som är mer strikt. Sedan en fas om fyra veckor upp till tre månader med “mer flexibla” riktlinjer (de jag skriver om och som listorna anger). I steg tre återintroducerar man råvaror när man har börjat må bättre.

Det tredje steget diskuteras det kring en hel del. Många upplever läkning eller kraftig tillbakagång av skov under steg ett och två. När man sedan börjar äta mer som “vanligt” igen under steg tre, så kan symtom återkomma men kanske inte lika kraftigt som tidigare.

De “risker” som man pratar om med att återintroducera råvaror är dels att man kan återfå skov, men det kan också vara problematiskt att se kosten som något tillfälligt/en kur. När man återgått till ”normal” kost efter en kur på några månader och igen mår sämre så kan man få uppfattningen att man ”misslyckats” och tappa sugen att försöka igen. Därför rekommenderar vissa som förespråkar SCD att man helt enkelt håller sig till steg två som i princip permanent kost.

Ett annat sätt att se på steg tre är att återintroducera bara vissa, lättsmälta livsmedel som ex. att tillåta havre, teff, quinoa och ris men inte vete. Man håller sig alltså till riktlinjerna men blir lite mer flexibel. Eller – att man håller sig till riktlinjerna i steg två men gör vissa avvikelser när mat tex går ut och äter eller till särskilda tillfällen.

Det verkar också som att steg ett inte är nödvändigt för alla. Men erfarenheten att genomgå steg ett kan ändå vara bra och givande. En anledning kan vara att man är riktigt illa däran och behöver extra mild kost. En annan anledning kan vara att ge sig själv upplevelsen av skillnaden mellan hur olika råvaror känns i kroppen.

Viktiga hemsidor

Kort lista tillåtna livsmedel

  • Kött: ägg, kyckling, kalkon, nötkött, fisk, fläsk, vilt, lamm osv.
  • Grönsaker: färska eller frysta ovan-jord-grönsaker (sparris, rödbetor, broccoli, all sorts kål, blomkål, selleri, gurka, aubergine, vitlök, sallad, svamp, lök, ärtor, paprika, pumpa, spenat, squash, gröna bönor, tomater och groddar. Även morot går bra.
  • Frukter: nästan alla färska eller frysta och torkade frukter (utan tillsatser går bra). Äpplen, mogna bananer (undvik gröna), avokado, bär av alla slag, kokosnöt, grapefrukt, apelsin, druvor, kiwi, citroner, lime, mango, melon, nektarin, papaya, persikor, päron, ananas, plommon, russin, fikon, rabarber osv.
  • Mejeri: SCD-yoghurt (hemmagjord fermenterad minst 24h), ekologiskt vällagrad ost (OBS! lagrad mer än 30-dagar), ghee (klarifierat smör).
  • Nötter och nötsmör: mandel, cashew, jordnötter och alla andra sorters nötter och nötsmör (OBS! Nötsmör ska vara utan tillsatser och socker).
  • Fröer: många går bra, t.ex. sesam, solroskärnor, pumpakärnor, vallmofrön.
  • Baljväxter: jordnötter, vita bönor (stora och små), borlottibönor, linser, gröna ärtor, gröna bönor, bondbönor, kidneybönor, svarta bönor.
  • Kryddor och örter: alla kryddor och örter är tillåtna men oftast inte kryddmixer.
  • Sötning: honung, torkad frukt (dadlar är tveksamt)
  • Flaskor och burkar: burktomater utan smak och tillsatser, vissa ekologiska oliver utan tillsatser, naturligt syrade grönsaker, kokosmjölk utan tillsatser (läs på förpackningar inga tillsatser eller socker tillåtet).

Kort lista ej tillåtna livsmedel

  • Sädesslag: inga sädesslag tillåtna, inte heller naturligt glutenfria inkl. vete, majs, råg, havre, ris, bovete, hirs, bulgur, spelt, quinoa, teff osv.
  • Kött: korvar och chark: skinka, korvar, bacon osv.
  • Grönsaker: Inlagda grönsaker är inte tillåtna på grund av den vanliga tillsatsen av socker och konserveringsmedel. De flesta rotfrukter som potatis, sötpotatis, palsternacka osv (morot går bra).
  • Frukter: inlagda och konserverad p.g.a. socker och tillsatser. De flesta fruktjuicer. Färskpressad juice och must utan annan ingr. än rå frukt går bra.
  • Fröer: många går bra men inte chiafrön, linfrön, hamafrön, psylliumfrön eller psylliumhusk (inkl. fiberhusk).
  • Baljväxter: sojabönor, kikärtor och gula ärtor.
  • Mejeri: all köpt yoghurt och fil går bort, mjölk av alla slag, olagrade milda ostar, färskost, grädde, gräddfil och likn. feta, getost, mozzarella, ricotta, haloumi osv.
  • Stärkelse: inte tillåtet inklusive potatis, casava, sötpotatis, majs, tapioca osv.
  • Kryddor: kryddblandingar, tacokrydda och vissa örtsalt p.g.a. tillsatser, mjölkpulver och socker.
  • Flaskor och burkar: ketchup, senap (dijon går bra), vissa burktomater, dressingar, såser, färdig majonnäs, soja, tamari, tomatpuré, inlagda saker (syrade grönsaker går bra) osv.

Fullständiga råvarulistor


Mer läsning

Lyssna


Källor: NIMBAL och Breaking the Vicious Cycle.

Annonser

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: