Allting som upplevs som positivt kan bli ett beroende. Vår hjärna är programmerad att uppmärksamma oss på sådant som känns belönande och att utföra det igen och igen.
Som människor är vi formade att tillfredsställa våra behov för att t.ex. överleva och att säkra våra barns framtid. När vi tillfredställer våra behov så får vi belönande feedback från hjärnan. Vi upplever alltså att vi mår bra när våra behov är täckta och vi kan ge uttryck för vilka vi är. Det är det belöningsmolekyler är till för – att signalera när allt är bra.
Belöningssystemet triggas av mat, tävling och lek, överflöd av saker och mat i skåpen, av beröring, social samvaro, kreativitet, att hjälpa andra, att känna meningsfullhet osv osv… Allt som är främjande för vår överlevnad.
När en eller flera väsentliga bitar av det som ger helhet och trygghet i livet saknas…
När en eller flera väsentliga bitar av det som ger helhet och trygghet i livet saknas eller har saknats tidigare i livet i t.ex. barndomen så finns risk att man börjar söka belöningar för att öka sin känsla av trygghet och lugn. Beroenden kan vara kemiska eller det kan röra sig om beteenden som också leder till kickar i belöningssystemet, tex tränings- eller arbetsnarkomani, eller kontrollbehov.
Vi söker alltså ersättningar för den saknade biten av livet genom att överkompensera av något annat. Vårt “sug” eller vår rastlöshet eller stress är drivkrafter att tillgodose våra grundläggande behov – men hjärnan kan lätt lura oss att söka den tillfredsställelsen kortsiktigt istället för att ge oss själva det vi verkligen skulle få tillfredställelse av.
Känner du igen ditt beteende?
Ett beroendebeteende är alltså vissa handlingar som vi utför för att få en belönande känsla d.v.s. biokemisk feedback av hjärnan som utsöndrar dopamin, serotonin osv när vi gör något ”bra”. Alla har beroendebeteenden! Att vara beroende av hälsosamma aktiviteter och vanor är livsuppehållande, en viktig överlevnadsmekanism. Det är när ett beteende börjar kompensera för en brist av något slag som det blir ett destruktivt beteende.
Vi upplever belöningsmolekylerna känslomässigt och fysiskt som en ”kick” eller som avslappning eller som lättnad, som tillfredställelse, som eufori osv. Vi kan som sagt bli beroeede av allt som är belönande: kärlek, sex, arbete, prestation, träning, spel, osv.
Att dra en gräns kan ibland vara svårt för vad som är ett konstruktivt och destruktivt beteende. Vi kanske känner igen destruktiviteten när vi identifierar ett beteende som i sig kanske känns ganska oskyldigt – men som vi samtidigt inte “kan” sluta göra för mycket av?
Även adrenalin ger oss kickar och vi kan också lätt bli beroeende av rädsla, drama och fobier som t.ex. hypokondri. Konstigt men sant. När vi starkt engageras eller oroas eller upprörs av något så får vi en liten adrenalinskjuts och trots att vi kanske mest känner negativa känslor när vi till exempel läser nyheterna så har vi gett oss själva en ”kick” genom att öppna nyhetsappen.
Prestation som beroendebeteende är mycket vanligt och knutet till allt från arbetsresultat, att tävla, att träna, att överträffa sig själv, hur självutplånande man kan vara, att jämföra sig med andra – om så bara i tanken osv osv.
Exempel på beroendebeteenden är arbetsnarkomani, att äta, men kanske också oförmåga att sitta still, att konstant fixa, städmani, att konstant följa nyhetsflödet, att hela tiden försöka lösa andras problem, att sugas upp i andras drama, att skapa eget drama eller bara konstant mental aktivitet (hjärnan hoppar från ämne till ämne – den konstanta aktiviteten ger en illusion av att vi får mycket gjort och att vi har meningsfullhet i livet).
Vi utför handlingarna tvångsmässigt för att få känna en slags välbehag eller kick (biokemisk feedback) – men precis som för en alkoholist som tar ett glas vin så är välbehaget över när glaset är slut – och man behöver ett till och ett till…
Fortsättning i nästa veckobrev…
Navigering Smak för hälsa
- Hitta premiuminnehåll här…
- Hitta vanliga frågor och svar om medlemskapet här…
- Hitta alla veckobrev här…
- Hitta veckomenyer här
Veckans råvara: Saffran
Saffran har inom naturmedicin länge använts mot nedstämdhet och sömnproblem. Den är populär inom folkmedicinen i mellanöstern och även inom traditionell indisk och kinesisk medicin. Carl von Linné har skrivit om saffran att den ”muntrar sinnet”. Inte kosntigt att saffran är så populärt i Sverige under den mörkaste tiden på året. Det finns även vetenskapliga studier som visar att saffran kan lindra symtomen vid depression. Troligen kan saffran påverka bland annat serotonin. Det är i alla fall en hypotes.Inom ayurveda används saffran för hjälp till bättre matsmältning och att minska inflammation.
