kostråd Temabrev - månadsmedlemmar

v. 49 Vad är beroendebeteende och hur bryter man gamla negativa vanor? (2/2)

Förra veckan påbörjade vi serien i två delar om beroendebeteende kopplat till hälsosatsningar. Läs igen här…

Varför alla typer av beroendebeteenden är viktiga att bryta…

Säg att vi vill komma till rätta med en långsiktig kostförändring för bättre hälsa. Vi har gjort flera ansträngningar genom åren men lyckas inte. Då kan ett sådant här beroendebeteende vara orsaken till att vi inte lyckas. Är vi faktiskt beroende av vår stress? Förknippar vi sötsaker med tröst? Har vi svårt att släppa taget och varva ned (kontrollbehov)?

För att lyckas med att ta hand om oss själva behöver vi tillgodose våra känslomässiga behov – annars blir vår strävan bara ett krig mot oss själva.

Vad händer när vi försöker bryta ett beroende?

När vi fått syn på våra negativa beteenden och vi tar bort beroendebeteendet så tas den huvudsakliga källan till välmående och välbehag bort och vi kommer att uppleva abstinens – tankarna kommer att argumentera ”ska man inte få ha nåt roligt kvar?” ”ska livet bli helt innehållslöst nu?” ”vad ska jag göra av min tid?” ”men tänk om jag missar något viktigt?” osv osv… Det är en fas i återhämtningen som kallas ambivalensfasen. I jämförelsen med alkoholisten så ser tankarna ut så här: ”ett litet glas kan väl inte skada?” ”men andra dricker ju?” ”nu blir man en sån där tråkig typ som inte kan släppa loss!” osv… 

 Hur ser dina tankar ut kring hälsosamma vanor och mat som du egentligen vet att du inte mår så bra av?

Många gånger är det inte beteendet i sig som är negativt utan den mentala och känslomässiga relationen eller mönstret bakom beteendet som är ”farligt”. Som exempel att träna är för de flesta en positiv aktivitet för hälsan men för beroendepersonen så är den främsta anledningen att träna att aktiviteten ger en tillfällig kick eller dämpar ångest eller rastlöshet. Man njuter alltså inte av att ge omsorg till sin kropp utan man är mest ute efter kickar, ångestdämpande effekt och befrielse. Det handlar mer om rädsla för vad som händer om man inte tränar på ett visst sätt eller når vissa mål än det handlar om välbehaget av att man tränar lagom och njutbart.

Det är ofta en svår gränsdragning att göra mellan skadligt och nyttigt när man är beroende av prestationsbeteenden eftersom att beteendet också har positiva effekter! Men precis som för alkoholisten som måste sluta träffa sina vänner för att lyckas hålla sig från alkohol så kan träningsarkomanen behöva hålla sig ifrån träning för att läka belönings-beroendet man får av träningen.

Ett beteende som man vet är skadligt eller som man vet går ut över andra och som man inte kan bryta utan obehag eller stort uppror i det inre är ett beroeende. Om det inte hade varit ett beroende så hade en förändring varit enkel: ”jag testar att varva ned ett tag och att ge mig själv mycket tomrum – det blir spännande!”

Hur reagerar andra runt omkring?

Ofta har vi en grupp runt oss som är lika beroende som oss själva. Alkoholisten som slutar dricka kan inte längre gå till den stam-puben utan att få gliringar och bli utsatt för grupptryck. De bästa vännerna blir plötsligt de värsta fienderna. Vännernas beteende drivs självklart inte av illvilja utan av en känsla av att vilja ha tillbaka den gamla vännen i flocken.

När det gäller prestation och hälsa så kan det vara svårare att se vilka som ingår i beroeedeklubben. Det kanske helt enkelt rör sig om de vänner vi pratar med i samförstånd och igenkänning? Att känna igen sig i varandra kan vara skönt och upplevas behövligt men leder kanske inte till förändring eller att någon egentligen mår bättre på riktigt? Även om man kanske inte måste byta vänner helt så kan man aktivt behöva byta samtalsämne med vissa personer. Det bästa är oftast att inte göra det uttalat utan bara tyst avleda uppmärksamheten från ett samtalsämne till ett annat. 

Hur påverkas du/anpassar du dig (omedvetet/medvetet) till andra runt omkring?

Hur man bryter ett beroende:

  1. Att lära sig så mycket som möjligt om beroeendemekanismer är viktigt så att man skapar förståelse för sina egna beteenden.
  2. Var totalt öppen med en närstående person (kanske två personer). Någon som får veta allt om hur ”illa” det är. Ta dig själv på allvar! ”Jag vill verkligen byta kost, jag mår inte bra!” Utvärdera om du har en eller ett par personer som kanske inte har samma typ av beroendebeteende/personlighetstyp som du själv. Eller som gärna själv har gått igenom en personlig resa av stor förändring.
  3. Var ganska sluten inför resten av omvärlden för att hedra den förvandling som håller på att ske och för att ge sig själv möjlighet att utvärdera alla relationer. Under en period!
  4. Satsa på belönande aktiviteter som handlar om närvaro i stunden och i kroppen. D.v.s. ge tid till nära relationer, att leka med barn, att klappa en katt, att gå på promenad utan hörlurar eller annan stimulans, att bada i badkar, bada bastu, gå på massage, läsa en bok utan ”nytta”, titta på rolig film, uppleva glädje utan syfte eller mål. Självklart även meditation men för vissa kan det faktiskt vara bra att vänta med det ett tag och att satsa på stunder som ger äkta glädje (inte kickar).
  5. Inställning: Upplevs det som svårt eller omöjligt att göra de förändringar som krävs? Faller du hela tiden in i gamla mönster eller har svårt att förstå hur du någonsin kommer att lyckas? För det första: ett litet steg i taget räcker. Fokusera steg för steg på det som faktiskt är möjligt istället för det som känns svårt. Någon liten förändring är garanterat möjlig – gör det du kan ett steg i taget. Det sätter igång en energi av förändring som i sig kommer att dra igång en snöbollseffekt av positiva beteenden. Precis som den negativa spiralen en gång startade – inte pang på en gång – utan smygande successivt.
  6. De flesta behöver någon typ av professionell/organiserad hjälp under någon fas i livet när man vill genomföra genomgripande förändring. Det måste inte vara psykoterapi utan det kan röra sig om stödgrupper, så enkelt som kontakt med en yogalärare som man har förtroende för eller en kroppsbehandling som man känner hjälper, t.ex. akupunktur eller massage.

Navigering Smak för hälsa

  • Hitta premiuminnehåll här… 
  • Hitta vanliga frågor och svar om medlemskapet här…
  • Hitta alla veckobrev här…
  • Hitta veckomenyer här

Hummus med citrontimjan och rökt paprika
Gillar du hummus?

Veckans råvara: Kikärtor

Kikärtor är, precis som bönor, linser, ärtor osv, en baljväxt och går ibland även under namnet garbanzobönor. Kikärtor är en bra källa till långsamma kolhydrater, fibrer och vegetabiliskt protein. Även de som inte gillar andra bönor och linser brukar kunna vänja sig vid kikärtor. Hummus som man gör av kikärtor är en superbra sås, pålägg och tillbehör i vardagskosten. 

De innehåller massor av näringsämnen, bland annat antioxidanten mangan som är viktig för ett friskt skelett och folsyra som bidrar till ett normalt nervsystem och är nödvändig för cellernas ämnesomsättning. 

Kikärtor innehåller alltså mycket fibrer, som gynnar de goda bakterierna i tarmfloran. Fibrer bidrar till stabilt blodsocker. Hummus som sås till maten eller kikärtor i en sallad bidrar till mättnad, extra näring och blodsockerbalans. Praktiskt att alltid ha redo i skafferiet/kylen. 

Kikärtor är extra användbara bland baljväxter:  De liksom lite extra goda och passar i grytor, sallader, mixa till hummus eller göra falafel av dem – man kan också använda kikärtsmjöl som ett bra, glutenfritt alternativ! Har du testat kikärtspannkakor: socca/farinata? Om inte, gör det! Se recept nedan. 

Veckans recept

Frukost

Lunch

Middag

Den här middagen kan du äta vegetarisk/vegan som den är eller om du vill: lägg till kyckling eller kanske vilt-eller lammfärsbiffar?

Veckans bak

Dessert

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

What Our Clients Say
257 recensioner
%d bloggare gillar detta: