Om veckomenyerna… Varje vecka lägger jag ut en veckomeny där jag länkar till särskilt utvalda recept utan gluten, mjölk och socker. Menyerna består av 4 recept per vecka. Jag länkar alltså till befintliga recept på nätet och lägger till Nilla’s tips när det behövs om hur man kan …
De här bananglasspinnarna kan man förbereda och ha i frysen för när man är sugen och är löjligt enkla att göra. Det krävs knappt ett recept – men idén är värd att delas så att fler kan njuta av enkelheten av en god och naturligt söt dessert. Banan fungerar verkligen förvånansvärt bra att frysa in och blir inte alls isig som man kanske kan förvänta sig.
Man kan doppa glasspinnarnan i kokos eller rostade nötter och fylla dem med nötsmör. Annars går det bra att göra dem helt neutrala med bara den frysta bananen täckt med choklad.
Gör gärna fler åt gången, de går att spara i frysen.
Valfritt:
Bounty var ett favoritgodis för mig som barn. Nu sedan jag har vant mig av med vitt socker tycker jag detta recept är mycket godare än orginalet till och med. Ett riktigt gott godis eller snacks som är enkelt att göra själv.
Kokossmeten som chokladgodisarna är fylld med är gjord på kokosflingor, kokosmjölk och kokosolja. Jag har valt att smaksätt med lite vanilj och söta med lite agave, det behövs inte särskilt mycket för att ta fram smakerna. Vill man kan man välja att söta med råsocker eller sukrin eller xylitol. Jag tycker att en väldigt liten mängd räcker – ett par matskedar eller så. Det går alltså bra att ändra eller ta bort mängden sötning i receptet som man vill. 
Gör så här:
Bananpannkakor har blivit en favorit för många.Det går utmärkt att göra våfflor av smeten! Man mixar helt enkelt banan och ägg och steker plättar av. Vill man kan man sätt till en extra bindande ingrediens så som kokosmjöl eller majsstärkelse. Viktigt: var försiktig med värmen och gräddningstiden så att de inte bränns. Det kan de lätt göra pga smeten är söt av bananen. Att våfflorna är söta i sig gör dock att de inte kräver söt sylt på toppen utan mosade bär räcker gott. Vill man så kan man blanda upp bären med lite agavesirap.
Att servera med:
Att göra egen mandelmjölk är lätt, det blir gott och är näringsrikt! En hel del recept säger att man behöver en nötmjölkspåse för att sila mjölken. Någon sådan har inte jag utan jag använder en vanlig silduk eller en välanvänd men väldigt ren handduk i ren bomull eller lin (som tvättats utan sköljmedel). Handduken ska helst vara ganska urtvättad så att den silar bra.
Ja, jag har bytt bild… 😉
Det blev ett jättefint naturligt glutenfritt surdegsbröd och jag behövde inte experimentera särskilt mycket alls. Jag är superlycklig! Det blev så gott! Och det var dessutom lätt att göra tycker jag. När jag har läst på olika sidor har det låtit som att det här med att göra naturligt glutenfritt bröd ska vara krångligt på något sätt. Jag tycker att det gått lika lätt som med ”vanlig” surdeg.
Men det är så klart, när det gäller surdeg så finns massor med olika metoder som fungerar; det är ju en levande bakteriekultur man har att göra med som beter sig lite olika beroende på klimat, miljö och humör. Alla hittar sitt eget sätt. Jag gillar att förenkla, så det har jag försökt att göra med det här receptet. Sedan kan man experimentera med jästider och ingredienser, lägga till och dra ifrån som man vill.
Många recept på naturligt glutenfri surdeg anger att man ska jäsa degen över natten och/eller i olika omgångar. Jag ville prova med att ta reda på hur snabbt och lätt det kan gå att få till en lyckad naturligt glutenfri surdegslimpa. (Och den blev verkligen lyckad!) Surdegsgrunden tar ju några dagar på sig att leva upp men själva bakningen av limpan gjorde jag med en jäsning på bara 6 timmar. D.v.s. brödet blev klart utan knådning på en och samma dag. Det är alltså möjligt men förhållandena måste vara bra. Jag har ett vermt kök och jag använde varm degvätska. Det säkraste sättet är dock att jäsa över natten eller en hel dag i 8-12 timmar.
Fermenterade livsmedel, varav vår kost oftast består till alldeles för liten del av, har förmågan att göra maten lättare att smälta, förse våra kroppar med nödvändiga näringsämnen och dessutom nyttiga bakterier. Surkål och surdeg är två av de fermenterade livsmedel som är mest vanliga i vår nordeuropeiska diet. Surdegsbakat bröd hjälper kroppen att absorbera mer näringsämnen bl.a. genom att stimulera bakteriebalansen i magen eftersom att det innehåller nyttiga mjölksyra-bakterier. Laktobakterierna och ättikssyra – som är av samma typ som i till exempel yoghurt är det som gör at brödet smakar syrligt.
De olika mjölsorterna går att byta ut. T.ex. kan du byta ut allt mjöl till bovetemjöl eller du kan använda en större andel rismjöl för ett ljusare bröd.
Vill du kalljäsa degen i kylen över natten kan du använda kallt-ljummet vatten till degvätskan. När du sedan tar fram limpformen ur kylen efter kall-jäsningen, låt den jäsa i tumstemperatur ett par timmar om den inte ”lyft” tillräckligt i kylen.
