Jag har valt att skriva ett inlägg om min hund Bollo som kom till mig från Portugal i slutet av juni. Inget av det jag skriver om nedan handlar om mat, men jag ville ändå använda den här kanalen till att sprida min och Bollos solskenshistoria och passa på att slå ett slag för att de som arbetar ideellt med omplaceringshundar.
Bollo kom till mig via föreningen Hundrondellen.se som förmedlar kontakt mellan hundhem i Portugal och Spanien och familjer och personer i Sverige som är villiga att ta emot en övergiven eller upphittad hund. Hela processen har varit helt fantastisk och otroligt seriös från hundrondellens sida! Jag är verkligen imponerad! Vilket fantastiskt arbete ni gör (helt ideellt)! <3
Jag hade länge funderat på att skaffa hund igen. Det var först nu i våras som det kändes som att pusselbitarna äntligen fallit på plats och att jag rent praktiskt var redo. Jag bestämde mig för att adoptera en hund från ett hundhem. Den hund jag hade tidigare var också en blandras av okänd bakgrund, så jag var insatt i vad det skulle innebära.
På nätet hittade jag några olika seriösa hemsidor som förmedlar kontakt mellan nya hundägare och omplaceringshundar. Men när jag kikade runt på hundrondellens hemsida så sade det plötsligt “klick”… Alltså, det gjorde det verkligen! Jag såg bilder på Bollo (eller Bolota som var hans portugisiska namn) och visste med en gång att det där var min hund.
Beskrivningen från hundhemmet i Portugal där Bollo befann sig löd: “Bolota hittades av 2 ingenjörer som arbetade på ett ställe långt från bebyggelse, fastkedjad i en kätting och intrasslad i tråd lämnad för att dö. De hörde hans rop på hjälp och lämnade in honom till polisen.Trots detta öde är han lyckan själv, älskar att vara med människor och andra hundar. Bolota går mer än gärna på promenad och går bra i koppel.” Så här presenterades Bollo vidare på hundrondellens sida.
Nedan är en bild på Bollo från platsen där han hittades som jag lyckades komma över via facebookgruppen till hundrondellen.
Jag kontaktade hundrondellen i mars någon gång, så hela processen att få honom hit gick ganska snabbt. Vi hämtade Bollo på Arlanda efter att han hade gått igenom alla vaccineringar för att få sitt EU-pass. Han var vettskrämd och vägrade gå på egna ben ut från flygplatsen så jag bar honom ut i famnen. Väl utomhus ville han ned på marken och vi kunde vila ut en stund på en gräsmatta vid parkeringen innan bilfärden hem.
De första dagarna fortsatte han att vara rädd för nästan allt, han flämtade av stress vid minsta lilla ljud. Allt var nytt, alla ljud, dofter, människor, golv (!), tak, trappor, allt var konstigt och potentiellt farligt. Men jag hade semester och vi höll oss hemma i närområdet de första två veckorna och han ökade väldigt snabbt i självförtroende. Det märktes direkt att han var villig att lära sig och han var mån om att vara till lags och göra rätt. Han blev rumsren på bara 2 dagar.
Redan från början har han varit väldigt kelig och kontaktsökande. Hemma blev han snabbt trygg och vill ofta mysa och leka. Nu efter ett par månader knyter han snabbt och lätt an till nya människor och älskar att lära sig nya saker. Han följer med mig i tunnelbanan (även om han fortfarande är väldigt orolig av sig) och vi promenerar långa promenader där han klarar att springa själv utan koppel bitvis, eftersom att han kommer snabbt på inkallning. Han funkar även bra med andra hundar och älskar att springa och jagas.
Jag är verkligen så otroligt tacksam för den här underbara, helt perfekta hunden <3 Om det gått så här bra hittills så undrar jag hur bra framtiden ser ut… Tack hundrondellen, utan er hade Bollo inte varit min! <3
Den svenska föreningen hundRondellen samarbetar med flera hundhem som tar hand om övergivna hundar och ser till att allt går rätt till. Till exempel garanteras att hundarna får mat, vaccination, avmaskning, kastrering och att blodtester görs mot olika parasiter och andra sjukdomar. Medlemmarna som arbetar med omplaceringarna åker regelbundet och besöker de olika hundhemmen och försöker välja ut lämpliga hundar som kan passa familjelivet i Sverige. Om du känner att du skulle vilja ta emot en hund eller stödja hundrondellen med donationer så tveka inte att kontakta dem!
Hej!
Blev så glad över ditt inlägg och jag håller 100% med dig angående Hundrondellen. Jag har själv adopterat en liten Mimmi, f.d Luana för 2 år sedan och det har varit det bästa i mitt liv! Hundrondellen ÄR seriös och ser faktiskt till att hunden skall passa familjen dit den kommer. Och det gick bra trots att jag är bosatt i Finland :). Hälsningar, Aline.
Åh, va kul att höra! 🙂 Tack Aline <3
Roligt att läsa! Tack för att du delar med dig 🙂
Hej jag tror också att man får den hund man behöver!!! Min Marisol är en portugisisk seniorita och kan inte nog tacka för vad hundrondellen gjorde för oss när hon skulle komma till Sverige!!!
Vad fint! Det är så mycket hemskt som både människor och djur utsätts för så det är hjärtevärmande att läsa om hur bra det kan bli ibland. ❤️ Vilken tur både Rollo och du har haft som hittade varann!